Det syns inga tydliga tecken på att fågelpopulationerna på fågelskären har ökat som följd av röjningarna som genomförts på drygt 200 skär i . Däremot har röjningarna sannolikt bidragit till att behålla de numerär av arterna som förekom innan röjningarna. Dessa slutsatser dras av Anneli Jönsson och Martin Green på Lunds universitet som på uppdrag av har utvärderat röjningsinsatserna.
Under 2014 till 2018 har över 200 fågelskär röjts i Natura 2000-områden i Vänern inom ramen för projektet . Syftet med röjningarna har varit att restaurera viktiga häckningsplatser för kolonihäckande arter som tärnor, måsar och trut samt deras följearter.
För målarterna som varit utpekade i projektet uppvisar vitkindad gås och dvärgmås positiva trender efter röjningarna medan de mer talrika arterna fisktärna och silvertärna tycks ha minskat något. Antalet par av storlom har varit relativt konstant medan de ovanliga arterna skräntärna och roskarl har förekommit med enstaka häckande par på de röjda skären.
I utvärderingen har Lunds universitet även tittat på olika grupper av fågelarter som häckar på skären och när det gäller tärnor, måsar och trutar var numerären lägre efter röjningarna än före dessa. För trutar och måsar följer denna nedgång i princip den generell minskningen av dessa arter som kan ses på fågelskären i Vänern. För tärnor tycks utvecklingen ha varit sämre på de röjda än på de icke röjda skären.
Utvecklingen av fågelfaunan på fågelskären efter de röjningar som genomförts inom i 2014-2018 har inte varit så positiv som väntat. Sannolikt har däremot röjningsinsatserna bidragit till att bibehålla de numerär som förekommit i sjön innan projektet. Enligt författarna av utvärderingen behövs fortsatta studier av fågelfaunans utveckling på röjda och oröjda skär, för att kunna utröna de långsiktiga effekten av den typ av storskaliga röjningsinsatser som gjorts inom .
Länk till rapport: Rapport Utvärdering av röjningsinsatser på fågelskär i Vänern
In English: There is no signs that the bird populations on the skerries in Lake Vänern has increased due to the clearings that has been carried through whithin . Insetad the project has probably contributed to keep the numbers of these species on the same level as before the clearings.
During 2014 to 2018 over 200 skerries was cleared from vegetation in Natura 2000 areas in Lake Vänern as a part of the project . The objectives for the clearings was to restore important breeding sites for colony nesting birds such as terns, gulls and other species connected to the bird colonies.
Among the targeted species there are positive trends for Barnacle Goose (Branta leucopsis) and Little Gull (Hydrocoloeus minutus) while the more numerous species Common tern (Sterna hirundo) and Arctic tern (Sterna paradisaea) seams to have decreased. The numbers of Black-throated Loon (Gavia arctica) has been rather constant and the rare species Caspian tern (Sterna caspia) and Turnstone (Arenaria interpres) has been counted with single paris on the cleared skerries during the period.
In the report, which has been compiled by the University of Lund, there is also an evalution of the situation for different groups of birds which shows that terns and gulls has decreased on the cleared skerries. For gulls, this trend is consistent with the overall negative trend for these species in the lake. For terns the development seams to be even weaker on the cleared skerries compared to those who has not been cleared.
The situation for the bird population on the skerries after they have been cleared by 2014-2018 has not considerably improved. Instead the clearings might have contributed to keep the numbers of birds on the same level as before the project. Due to the researchers there must be more studies ahead to evalute the long-term effects of this kind of big scale clearing that has been conducted in .
Link to the report: Rapport LIFE-Vänern Utvärdering av röjningsinsatser på fågelskär i Vänern SLUTLIG