Idag börjar inventeringen av alla fågelskär i Vänern. Omkring 30 inventerare räknar över 30 000 fåglar på drygt 700 fågelskär runt hela Vänern. Inventeringen pågår 8 – 18 juni och ingår i den nationella miljöövervakningen i Vänern.
Många faktorer gör fåglar lämpliga att använda som indikatorer på hur miljön mår. De befinner sig högt i näringskedjan och svarar snabbt på förändringar. Fåglar representerar även många olika ekologiska nischer och täcker in väsentliga delar av ekosystemen. Fåglar är förhållandevis enkla att artbestämma vilket underlättar inventeringsarbetet.
De tio fågelarter som är vanligast på Vänerns fågelskär är fiskmås, gråtrut, skrattmås, fisktärna, storskarv, havstrut, kanadagås, silvertärna, småskrake och silltrut. Förutom de vanliga arterna hittas även mer sällsynta fåglar på fågelskären. Vitkindad gås, storlom, drillsnäppa, roskarl, dvärgmås, silltrut, gråtrut, skräntärna, fisktärna och silvertärna är exempel på arter som hittas på fågelskären som är klassade som nationellt hotade eller är speciellt hänsynskrävande enligt EU-lagstiftning, det så kallade fågeldirektivet.
The yearly inventory of breeding skerries in lake Vänern starts today (june 8th) and continues until june 18th. 30 birdwatchers count over 30 000 birds on approximately 700 skerries. The inventory is part of the national monitoring system, where birds are used as environmental indicators. They cover many ecological niches, respond quickly to changes in the environment, and are comparatively easy to monitor.
The ten most common species on the skerries in Lake Vänern are common gull, herring gull, black-headed gull, common tern, great cormorant, greater black-backed gull, canada goose, arctic tern, red-breasted merganser and lesser black-backed gull. Less common species are also found on the skerries. Barnacle goose, black-throated diver, common sandpiper, ruddy turnstone, little gull, lesser black-backed gull, herring gull, caspian tern, common tern and arctic tern are species that are found on the skerries that are either on the national red list of threatened species or in Annex I of the Birds Directive.
Johan Bohlin räknar måsar på Dagsholmens norra udde, ett fågelskär som röjdes i projektet i vintras. Det blir spännande att se om fåglarna redan hittat till de röjda skären. Klippiga holmar och grusrevlar som är fria från buskar, träd och annan hög vegetation är lämpliga platser för mås- och tärnkolonier.
Hur inventeringen går till
Inventeringen ska kunna upprepas årligen utan risk för negativ inverkan på fågelfaunan. Inventeringen sker genom att gå in med båt mot fågelskäret, skrämma upp fåglarna och räkna antalet uppskrämda fåglar på de olika skären. Oftast behöver inte inventerarna gå i land. Räkningen går snabbt, och inventerarna har särskilt tillstånd från Länsstyrelsen för att gå in i fågelskyddsområdena. Räkningarna görs i mitten av juni eftersom fågelskärens häckfågelfauna då är som mest komplett. Metoden är förhållandevis billig och därmed kan alla kända fågelskär i Vänern inventeras.
The inventory is carried out in a way that can be repeated yearly without negative consequences for the birds. The video shows how the monitoring team go as close to the skerry as possible with boat, scare the birds up into the air and count them. The monitoring team usually do not need to land on the skerries. The method is cost efficient but dependent on experienced birdwatchers since it can be difficult to distinguish between arctic tern and common tern in a colony of some size.
Läsvärt: Vänerns fågelskär. Inventering av sjöfåglar 1994-2009 (PDF)